Gonna make a difference, gonna make it right

Nu ar jag hemma igen. Jag, JD, Marj och Lily akte ivag pa onsdags eftermiddag/kvall och akte halvvags genom staten till Pierre som ar South Dakotas huvudstad. Dar sov vi hos Marjs mamma Tess. Pa torsdagen akte vi resten av vagen upp till nordvast av staten i narheten av en by som heter Buffalo. Dar var vi i ett stort hus och firade Thanksgiving med massor av manniskor. Det var ju da JD och deras pappas slakt och dem ar valdigt manga, valdigt tighta, valdigt hogljudda och traffas bara en gang per ar... jag kande mig hyffsat felplacerad!!

Men men pa kvallen akte vi och sov hos en av JDs fastrar langt mitt ute i ingenstans. Det  var verkligen det mesta ute i ingenstans jag har varit med om an sa lange. Deras driveway fran postladan till huset var 3 miles (4,8 km)!!! Det var ju ganska langt! haha
Nar vi akte dit var det pa kvallen och morkt sa jag undrade varfor man valjer att placera huset pa exakt den platsen nar man har sa mycket land sa man kan ha huset narmre vagen och spara lite bensin. Jag maste ha latit som en riktig stadsbo, men jag menar det tar ju ett tag att hamta posten!! De sa att det var pa grund av bergen och pa morgonen fick jag se det, sa himla fint det var!

Pa fredagen akte vi igenom The Black Hills. Forst stannade vi hos JoAnnes mamma och halsade pa henne ett tag sa hon fick traffa Lily lite ocksa. Sen akte vi till en kyrkogard dar nagra slaktingar var begravda. Det var dar alla som har varit i militaren fran South Dakota ar begravda och det var flera tusen gravstenar som sag likadana ut. Jag har nagra bilder som jag kan lagga upp.
Sen akte vi tillbaka till Pierre och hem till Tess igen.

Pa fredagskvallen traffade jag Lisa som ar en annan svensk utbytesstudent som bor i Pierre. Hon var och sov hemma hos oss nan natt i borjan. Vi gick och at mexikanskt och sen nar de stangde gick vi till Burger King och at glass tills de stangde sen gick vi hela vagen till hennes hus. Det ar verkligen ingen som gar har alltsa pa trottoarer och sa utan alla tar bilen var de en ska. Sa egentligen var det sakert inte speciellt langt vi gick men som en san lat och bekvam amerikan man har blivit kandes det som om jag kommer ha traningsvark efter det!
Pa lordagen gick jag igen, fran Tess hus till Lisas hus. Sen akte vi ner till den lilla shoppinggatan och sen till kopcentret och letade julklappar. Wow, vad svart det ar att komma pa vad man ska ge en vardfamilj? Man vet inte hur mycket, vilken typ, vilken klass av julklapp och om det passar sig. Det ar supersvart!
De andra hamtade upp mig pa vagen och sen akte vi tillbaka och kom fram till Brookings pa kvallen och sen korde jag anda hem.

Nu ar det sondag som tur var. Det kandes som om det var sondag hela dagen igar men det kanns skont att ha en dag till innan skolan satter igang igen. Kanns konstigt att ha en hel vanlig skolvecka for en gangs skull, pa senaste tiden har det alltid varit lite dagar lediga. Men nasta vecka, jag tror till och med imorgon, sa borjar baskettraningarna sa da blir det mer fullt upp igen. Tisdagen den 9 december har vi en vinterkonstert med koren ocksa. Det ar ju nastan bara en vecka kvar och jag arinte ens nara till att kunna alla texter utantill eller veta altostamman utan noter. Haha, det kommer nog bli intressant.
1a december imorgon iallafall och da blir det ju jul pa riktigt. Jag maste hitta en julkalender! Det ar ju forsta advent idag men det verkar inte som om det ar nagon speciell grej har. Jaja, det ar jul snart iallafall!! :D





Bilder fran kyrkogarden. Ni ser ju hur manga gravstenar det ar!


Mitt resesallskap i bakstatet


Lisa!



Fin fina juldekorationer pa main street i Pierre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0