Forra veckan var jag sa himla trott. Jag sover ordentligt, det gor jag. Men jag kanner att allt borjar ta pa mina krafter. Nu har jag precis atit mig matt, duschat varmt och ska alldeles strax ga och lagga mig. Jag har kopt en ipod nu och laddat den full med musik sa jag ser fram emot att bara lyssna pa lite musik innan jag somnar. Jag har i princip varit utan musik forutom den amerikanska radion i bilen och det ar blandat bra och daligt maste jag saga aven fast utbudet ar storre!

I fredags da jag hade varit i Brookings och kopt ipoden sa akte jag hem sjalv forst pa motorvagen och sen svangde av pa en storre landsvag mot Toronto som ar ett samhalle jag maste aka igenom for att komma hem. Men bara en liten bit in pa den dar landsvagen sa ser jag ljus som blinkar (klockan var runt 8:30 pa kvallen sa det var morkt ute) och sen bromsar bilen framfor mig in och stannar. Helt plotsligt ar jag mitt pa en trafikolycksplats!! Andra bilen bakom en stor lastbil som hade akt av vagen och vallt. Det ar en familj som ar i bilen framfor och nar jag gar ur min bil sa ar mamman i full gang med att ringa ambulans och allt och sager till mig att foraren ar kvar i lastbilen, kommer inte ut och bloder fran huvudet! Det stannar flera bilar med massor vuxna sa det var skont att det var sa manga dar som verkade veta vad de skulle gora. Fast jag far syn pa att det droppar nagot fran framdelen av lastbilen och fantiserar sjalvklart pa en gang om hur hela lastbilen kommer explodera och att jag kommer ryka med den! Men nagot sant hande ju da sjalvklart inte... Tillslut kommer polis och ambulans och sa och jag pratar med en man och fragar om det ar okej att aka, (det kan ju vara ett brott eller sa tankte jag! men jag hade ju inte sett sjalva olyckan eller sa). Jag hade liksom ingen mobil och hade varit dar i over en halvtimme och visste att JoAnne och Marv sakert var oroliga. Har ringer man namligen pa en gang och sager var man ar om man hittar pa nat oplanerat eller blir sen och liknande. Det var inte sa allvarligt med foraren, jag tror att han klarade sig finfint tillslut. Sa som tur var var det inte sa dramatiskt men jag blev anda valdigt skakad efter kande jag. Tank om jag hade varit forsta som anlant till platsen och det inte kommit nagra andra: Forvirrad utbytesstudent utan mobil - vilken hojdare!

Pa lordagen hade vi volleyboll turnering och antligen fick jag spela lite boll igen! Wow vilka matcher vi gjorde. Vi spelade mot samma lag som JV (mellannivan) och vi var nastan hardare motstand! Jag vill bara spela mer och mer! Det var sa himla haftigt nar jag fick till en helt perfekt hitt pa ratt plats och alla jublade! Sa himla kul! Det var val min hojdpunkt antar jag, men det var kul hela alltet. Bara valdigt energitagande da...

Igar hade jag antligen ett telefon samtal med varldens basta mamma! Resten av dagen var jag bara hemma pa garden och fixade med grejer, flyttade koksgrejer och malade kallaren som ska bli kontor/tv-rum. Nar man gor massor av sanna grejer sa tanker man ju alltid sa mycket sa jag tankte valdigt mycket pa er alla dar hemma. Det var val inte riktigt hemlangtan for det var inte sa att jag onskar att jag vore hemma for jag vill verkligen vara har nu, mest saknad over att jag inte traffat sa manga jag annars traffar sa ofta och att det ar san lang tid kvar till jag far se era ansikten igen! Jag har forresten varit har i over en manad nu! Redan en hel tiondel! Visst sa kanske det inte later sa mycket men om man tanker pa hur stort det ar for mig och hur lange jag har planerat det ar det sa kontisgt hur allt kan ga sa fort! Forra veckan sa var det dags att kopa graduation grejer! (Forst sa rekotorn att jag inte skulle fa ga igenom sjalva graduation-cermonin, men jag tjatade lite nar han var pa bra humor sa nu ska jag fa det! Det ar ju nagot som ska bli sa himla kul att fa uppleva! :D) Sa da kandes sjalva graduation (som ar i mitten av maj) sa himla nara, sa det ar val bade och.. nara och langt bort helt enkelt!

Jaja, nu ska jag ta och publicera och stanga. Imorgon ar det hemmamatch och "parents night" vilket betyder att alla spelare presenteras med sina foraldrar, i mitt fall vardforaldrar da da! Pappa och mamma, er tanker jag tanka pa nar jag gar ut pa planen! Jag saknar er!!

Lite volleyboll-bilder:



1-2. Varsity warm-up
3. Redo for nationalsangen
4. Jenna servar
5. Play


1. Tina och jag
2. Erika och Steph
3. Alex och Bayli
4. Baksidan pa vara warm-up t-shirts



Och titta vad fint jag har dekorerat min bil! (Passade pa att ta kort pa det pa Wallmartsparkeringsplats av nagon anledning..!) Bilen ar forresten hos bilmekanikern nu, den startade inte imorse heller...