Forlat for dalig uppdatering. Ni vet nog att jag lever anda.. Men nu ar det ju januari och 2009! Hur konstigt ar inte det? Jag blir nastan radd hur snabbt tiden gar. Men 2009 innebar ju aret da jag far traffa er alla svennar igen och det ar ju inte helt fel ;)

Capitol of SouthDakota i Pierre med en massa julgranar

Julen var mycket mysig. Vi akte pa tisdagseftermiddagen och svangde forbi Pierres (South Dakotas huvudstad) capitol dar det ar julpyntat som bara den med massor julgranar som olika foreningar, organisationer och allt mojligt har satt upp. Kom fram till Belle Fourche pa kvallen. Onsdagen (julafton) spenderades mestadels hos JoAnnes mamma (grandma' Zimmer) med massa slakt och mat och julklappsutdelning. ja vi tog klapparna pa julafton och inte pa juldagen som vi tror att alla amerikaner gor, men det ar en hel del som kor pa julafton faktiskt. Torsdagen och fredagen var det mest att hanga pa hotellrummet eller hos grandma zimmer med Mareike och Mick. Pa torsdagskvallen akte jag, JoAnne, Marv och Mareike och gick pa bio i en lite storre stad i narheten. Vi sag Jim Carreys nya komedi "Yes Man" - valdigt rolig! Pa fredagskvallen gick vi fyra plus Mick och bowlade. Jag var samst i borjan men sen kom jag igang och andra omgangen vann jag stort (hade 152 poang pa 10 ganger!!! wow!) Det blev ingen skidakning tyvarr, vadret var for daligt for det plus att vi var tvugna att aka hem redan pa lordagen istallet for sondagen. Men pa vagen hem stannade vi forst i rapid city sa jag och Mareike fick shoppa lite i gallerian. Dar traffade vi Martin och hans vardbror en liten stund ocksa. Martin ar svensken som jag flog till USA med fran Arlanda till Minneapoils. Vi akte ocksa och tittade pa Mount Rushmore, Crazy Horse och besokte Wal Drug. Nu kanns de plasterna som om att alla vet vad det ar, men eftersom jag verkligen itne gjorde det innan jag kom hit sa antar jag att det bara ar ord for er ocksa... Moutn Rushmore har nog en del hort talas om. Det ar de fyra presidenterna Lincoln, Washington, Jefferson och Roosevelt uthuggna i ett berg (South Dakotas stolthet - t.om. bilarnas registreringsskylt ar med en bild pa det och sa star det Great Faces, Great Places!) . Crazy Horse ar samma sak som Mount Rushmore fast inte lia kand, forestaller med en indian pa en hast och inte klar. De har hallt pa med den ca 50 ar! Men mannen som borjade med det vill inte ha samhallet inblandat pa nagot satt utan betalar och fixar allt sjalv nu med hjalp av folks donationer. Wal Drug ar en som en stor souvenirbutik med olika avdelningar. Tydligen ar det kant varldens over men jag har aldrig hort talas om det innan iallafall...

Mount Rushmore

Crazy Horse & Wal Drug

Anledningen till att vi var tvugna att aka hem en dag tidigare var att Marvs faster dog sa pa sondagen akte de ivag till Wisconsin och Mick kom och bodde med oss nagra dagar medans de var borta sa att han kan fixa traktorn och de dar sakerna jag inte har koll pa. Det var valdigt skont att han bodde hos oss tycker jag. Inte bara for att han kunde skota matlagningen haha, utan for att han ar rolig att umgas med och jag maste saga att min uppfattning om Mareike har mer forsamrats an forbattrats under den har tiden hon har bott har. Jag hoppas verkligen inte att det kommer bli sahar med Georgie. JoAnne sa dock till mig idag att hon har markt hur snall jag har varit och tagit med Mareike nar jag har gjort saker aven fast vi inte riktigt ar speciellt tighta. Dock har jag blivit mer peppad over att Georgie ska komma, det ar inte sa tokigt att vara tva ibland och jag hoppas sa himla mycket att vi kommer komma bra overens, det skulle vara sa himla kul!

Dagarna efter vi kom hem har varit valdigt lugna i allmanhet. Mycket somn, en hel del basket och en hel del umgange. Tisdagen var en valdigt rolig kvall. Forst hade vi med basketen en stor match i en stor arena dar massa lag spelade (fast inte en turnering utan alla hade en match var). Efter var match akte jag och Crysten och kopte appetaizers fran Appelbees som vi sen smog in i arenan och at hogst upp pa laktaren. Vi som hade skrattat at att dem innan hade en sakerhetsvakt som knallade runt dar fick plotsligt valdigt stor respekt for honom (det var forbjudet att ta med mat och dryck in men att kopa dar inne var rena raneriet!!) Efter en halv basketmatch korde vi upp till Watertown som ar en stad stor som Brookings ca 40 min darifran. Dar traffade vi Crystens kompis Derek och hans kompis Jake och spelade bowling. Jag vann stort igen! haha Sen akte vi och spelade dart och sen akte jag och Crysten hem.

Roligaste grejen den har dagen var dock pa dagen nar jag hamtade upp Crysten pa vagen nar vi akte for att hinna med skolbussen till matchen. (Vet inte om det gar att forklara med ord sa det blir roligt men det ar verkligen vart ett forsok) Vi ar pa vag ut pa uppfarten till Crystens gard och det ar valdigt halt pa vagen sa jag forsoker bromsa for att kunna svanga hoger men vi bromsar inte ett dugg (bilen gar kanske i 10 km/h) sa jag borjar skrika nagot konstigt halvt desperat skrik och i huvudet tanker jag att "ja, nu ar det diket nasta och brevladan med, det ar inget jag kan gora" (jag har varit nara nagra ganger innan den har vintern). Sa borjar Crysten skrika "Turn! Turn!" Ja juste, jag kan ju svanga. Inga ABS-bromsar har inte sa det svanger inte och nu ar det nara diket. Men sa lattar jag pa bromsen och styr lugnt at vanster. Hela situationen ar sa himla rolig! haha Det har ar inte enda gangen vi hjalper varandra fran satet bredvid. Jag har skrikit "Red! Red! Red!" i Minneapolis nar Crysten nastan korde mot rott och hon far flera ganger varna mig for stoppskyltar dit och svangar dit som knappt syns. Men inte oroa er, vi har aldrig varit trafikfarliga! Forutom mot den dar brevladan da forstars...det var nara! haha

Oj, dar kom jag ur spar haha. Onsdagen var ju da nyarsafton och jag och Mareike var hemma hos Crysten med nagra fler. Kandes inte som nyarsfirande for det var inga raketer och inget ga utanfor dorren vid tolvslaget. Bara en liten skal, men vi missade  sjalva tolvslaget sa det blev nagra minuter for sent.
Pa fredagen efter morgontraningen akte jag och Steph till en frisor i Astoria. Jag klippte mig och Steph fargade sitt har. Senaste gangen jag klippte mig var i Sverige sa mitt har var riktigt slitet! Jag klippte lite lugg ocksa, eller inte lugg lugg. Men lite kortare  pa sidan. Jag far ta och visa nan bild nan gang, emn det syns knappt nagon skillnad.
Pa fredagskvallen hamtade jag och Mareike upp Crysten och Steph och sen akte vi till Elkton for att titta pa deras match mot Chester. Vi har match mot Elkton pa fredag sa vi akte dit for att spoinera och anteckna lite. Efter det akte vi till Brookings och at pa Appelbees med Ben, Greg och Tyler (nagra av killarna i vart lag).
Igar lordag var Micks 20-arsdag sa jag, Marv, JoAnne och Mareike akte in till Brookings for att mota upp allihopa. Vi gick och at kinamat och sen bowlade vi (min tredje gang det har jullovet). Den har gangen var jag jattedalig, bara Marv var samre. Det ar sa roligt att se honom bowla. Han ar en san dar riktig bonde som kan se lite butter ut men som har jatteroliga kommentarer och sa nar han bowlar sa gar han forst fram till linjen sen tar han sats och rullar ivag klotet, ser jatteroligt ut!

Ja, det dar var mitt jullov i USA. Imorgon borjar skolan igen och just nu sitter jag har framfor datorn och snorvlar. Har varit lite smaforkyld senaste veckan men det ska nog inte vara nagra problem. Ska pa ett satt bli skont att skolan satter igang igen for man blir alltid sa seg pa jullovet att det kan kannas skont att komma igang igen. Jag har bytt amerikansk historia till art istallet den har terminen vilket kommer ge mig mycket mindre laxor och forhoppningsvis vara mycket roligare.

Kommer mer bilder, har inte alla pa datorn an...